Under vårvintern, våren och sommaren har flitens lampa lyst ute på Gålö. Till skillnad från här på webbredaktionen… 😦
Det har varit många insatser på stora delar av maskineriet, och även skrovet har fått sin beskärda del av kärleksfullt omhändertagande. Några av alla saker som hänt så här långt: blockvärmare har monterats på SBHM och BBHM efter det lyckosamma försöket på CHM; BBMM har fått en renoverad magnet; Anglian har fått sin förgasare isärplockad, syratvättad och renblåst; det läckage som hittats i tankrummet är åtgärdat genom byta av ett antal skottventiler och taknventiler; SBHM har fått sitt avgasrör fixat; slangar bytta på SBHM och CHM; sudbandet har fått en efterlängtad rengöring och oljning; givetvis har målning av skrovet skett där så behövts (ett arbete som aldrig sinar…)
Blockvärmare redo att monteras
Arbete på sudbandet i solig skärgårdssommar
Blockvärmare monterad
SBHM avgasrör på plats igen
Bensinläckage åtgärdat
Fixad förgasare till Anglian
Avgasglädje!
På fredag 2 augusti är det så äntligen dags för sjösättning, varefter årets körningar kommer att börja. Det blir ett antal turer med olika gäster i vår älskade skärgård, och så är det givetvis En Dag i Paradiset tillsammans med resten av Veteranflottiljen att se fram emot. Den 7 september är det dags, vi hoppas att vi ses då, om inte förr 🙂
När det inte är körning så är det hyfsat ofta några ur besättningen ute på Gålö och ägnar sig åt någon form av underhåll på fartyget. Förra veckan var några av oss ute och arbetade med kopplingen mellan SBMM och fartygets generator.
Justering av maskindelar görs enklast med vinkelslip 🙂
Kopplingen mellan motor och generator är utförd med en kraftig slang. Detta gör kopplingen mindre känslig för rörelser och enklare att få på plats. Men det kräver att man har en rejält kraftig slang… plus att slangklämmorna som fäster mot axlarna på resp sida är kraftiga och inte glider. Därför slipade vi fram greppskåror i axlarna, för att höja friktionen. Dessutom justerade vi skruvskallarna till slangklämmorna, så att de fick plats tight inpå slangen.
Justerade skruvskallar
Efter detta var det dags att fästa och provköra. Att få det hela på plats var tämligen enkelt, slangens flex gjorde det mycket riktigt möjligt att passa in hela arrangemanget mellan axlarna.
På plats, redo för provkörning
Tyvärr visade det sig att den slang vi valt var för flexibel, vilket medförde för stora rörelser. Det resulterade i att slangen kröp på axlarna och sakta drog ihop sig, en långt ifrån acceptabel lösning.
Äsch…
Så det blir tillbaka till det omtalade ritbordet för att hitta en kraftigare slang. Under tiden kan vi lösa behovet av el ombord med hjälp av vår Anglia (rak 4:a), så det är bara att köra vidare resten av säsongen!
I denna mannaminne-sommar är det viss aktivitet även ute på Gålö. Ett halvdussin tappra själar gav sig ut i helgen och la sista handen vid maskineri och skrov inför den stundande sjösättningen i början av augusti.
Ett särskilt varmt välkommen vill vi ge till Pär Sundberg som återvänt till T46. Härligt att ha dig ombord igen! 😀
Så nu är det klart för sjösättning, och T46 ligger redo på vagnen vid slipen för att ta den första lilla resan ut i sitt rätta element. Vi återkommer i början av augusti med resultatet av den dagen. Tills dess hoppas vi att ni har möjlighet att njuta av sommaren!
Vissa delar av vården av ett fartyg handlar om de små detaljerna, till skillnad från 57-litersmotorerna under däck som är betydligt mer påtagliga till sin natur.
En av dessa detaljer är vapenskölden som sitter framför bryggan. Den placeringen innebär att den utsätts för en hel del väder och vind, och behöver vård med jämna mellanrum. I år var det dags igen.
Bilderna nedan visar hur lagren byggs upp ett efter ett, avslutningsvis med klarlack för att skydda.
Jag får börja i rätt ände och göra avbön… hemsidan har inte fått den omsorg och kärlek den förtjänar, och det är bara att grabba skämskudden och be om ursäkt för detta.
Som tur är, så har övrig besättning varit desto flitigare ute på Gålö, och T46 är i princip redo för sjösättning. Vintern och våren har sett en hel massa saker falla på plats, från tändning till den utbytta Forden…
…till nya offeranoder på axlar och avgasrör…
Flitens lampa har lyst under de månader som gått, och förutom det som syns på bilderna ovan så har vi lyckats byta bensinslangar på huvudmotorerna, renoverat kylare, fått ordning på evakueringsfläkten i tankrummet, renoverat (ej monterade) marschmotorer, slipat propellrar, renoverat sudband, fyllt på kylsystem (och reparerat det som läcker) och börjar nu som sagt närma oss ett läge där vi kan börja fundera på sjösättning… 🙂
I helgen var det idogt arbete ute på Gålö, det var nämligen dags att lyfta i den ”nya” Fordmotorn som ska ersätta den SBMM som gav oss problem på EDIP i september. Att få ur den gamla motorn utan att lyfta på motorkappen var lite trixigt, men det gick…så nog skulle det gå att få ner den nya samma väg.
Redo att komma ombord
Med en del ingenjörsskap och glada (och möjligen enstaka mindre glada) tillrop kom den nya motorn ner genom luckan till maskinrummet.
Ner genom luckan!
Väl nere i maskin var det så dags att få motorn på plats in i motorbädden. Inte helt trivialt, eftersom vi inte har någon travers i maskinrumstaket…
Redan de gamla egyptierna använde sig av träramper…
Till slut var den på plats! Ytterligare en triumf för slitvargarna på T46 🙂
I lördags var det så dags för den årliga högtidsdagen för Veteranflottiljen, då Gålöbasen är öppen för alla medlemmar och det vankas körningar med alla fartygen.
Vi var på plats tidigt på morgonen för att starta upp i god tid. Regnet som föll på natten hade precis dragit bort, och blå himmel kunde anas mellan molnstråken.
I och med de problem vi haft med bensinen och motorerna som ”skjutit” vid höga varv, så passade vi på att göra en snabb rengöring av bränslefiltren till BBHM och CHM. De plockades ur motorerna, varefter de plockades isär och blåstes rena med tryckluft. Snabbt litet fältunderhåll innan första turen.
Med alla delar på plats var det så dags att kasta loss. Första turen på EDIP brukar gå från ordinarie kajplats och sedan ut på fjärdarna. Resterande turer går från kajerna i södra hamnbassängen, där det är enklare att manövrera till/från kaj, samt att det finns fler kajer att tillgå.
När vi kommit ut från norra hamnbassängen och skulle dra igång Isottorna, fick vi dagens första problem. Utjämningsröret på BBHM höll inte tätt, och det kom mycket avgaser i maskinrummet. Definitivt inte hållbart för att kunna köra huvudmaskineriet. Så det var bara till att (under gång med marschmotorerna) försöka kapa det krånglande avgasröret och ta bort den del som läckte.
När den felande delen var avlägsnad, satte vi ihop det hela igen, lindade med fiberväv och spände åt alla förband. Redo för nästa körning!
Vi kom iväg, och fick ett antal bra körningar innan lunch. Dagen artade sig mycket väl. Vi hade bland annat med tre herrar som alla hade gjort sin militärtjänst på T46 i slutet av 1950-talet. Där var det leenden som gick från öra till öra 🙂
Detta bildspel kräver JavaScript.
Sen var det tyvärr dags igen, och denna gång med besked… Under manövrering ut från kaj på det som blev sista turen för dagen, så började styrbords marschmotor att tappa varv. Efter ett tag upptäckte vi att det kom kraftig vit rök ur svänghjulskåpan samt ur vevhusventen. Detta gjorde att vi var tvungna att stänga av motorn omedelbart, med följd att fartyget fick reducerad manöverförmåga. Diagnosen är att ramlagret i svänghjulsänden av motorn har skurit, vilket innebär att motorn behöver bytas ut.
Som tur är har vi en motor i reserv som vi kan använda, men det krävs en del arbete för att den ska vara redo att tas ombord. Plus det faktum att vi behöver lyfta av maskinrumskappen för att kunna lyfta ur den gamla och i den nya. Så en hel del nya punkter på arbetslistan för maskin, med andra ord… 😐
Men det var tyvärr inte klart riktigt än… under arbetet med att analysera vad som hänt med SBMM så kunde vi även konstatera att mellanaxeln på styrbods drivlina hade fått ett större problem. Aktra bågtanddrevet är i princip sprucket i två delar.
Även detta behöver åtgärdas. Men det krävs inte att dra ut hela propelleraxeln, konstruktionen är sådan att det räcker med att ta loss mellanaxeln och ta hand om denna. Exakt vad som behöver göras vet vi när vi får loss den och kan analysera i detalj.
Men dagen hade ytterligare en överraskning kvar. Denna gång var det dock en synnerligen trevlig sådan. Efter dagens körningar samlades Flottiljens medlemmar, och bevittnade vigsel på T121 Spicas fördäck 🙂 Det var T46 egen Björn Flöisborn som sa ja till sin Teera, i bästa möjliga inramning. Stort grattis till brudparet!
Helgen 11-13 augusti var det dags för långresa. I år var destinationen Nyköping, och Veteranflottiljen representerades inte bara av T46, utan även T56 och Jägaren var på plats.
Resan började med förberedelser på Gålö redan under fredagen. Den nyrenoverade pjäsen skulle lyftas på, och under däck pågick en del finjustering av motorinställningarna efter provturen tidigare i augusti.
Pjäsen åter ombord. Men var skulle skruvarna sitta? 😉
Efter flitigt arbete ombord vaknades det middag och sedvanligt kanon(!)trevligt samkväm på Båsamässen innan det var dags för rast, vila.
Lördagmorgonen bjöd på bra väder för turen ner till Nyköping. Vi passade på att svänga förbi Märsgarn där det pågick 50-årsfirande av Älvsnabbenresa, vilket var mycket uppskattat av jubilarerna.
Under färden ner mot Nyköping var det problematiskt att få huvudmotorerna att gå bra på höga varv (över 1400 rpm). Detta lilla mysterium sysselsatte chiefer och maskinare, i synnerhet med tanke på att vi nu har renoverade tändningar och förgasare.
Väl framme i Nyköping förtöjde vi längst in i hamnen tillsammans med de andra fartygen. Stort intresse från allmänheten, och vi kunde verkligen njuta av att befinna oss mitt i smeten.
Förtöjda i Nyköping, redo för gästabud
På kvällen var det samkväm både med övriga besättningar, men även egen middag där det hurrades och brummades om vartannat. Inte mindre än tre jubilarer i besättningen var närvarande: Lennart, Janne och Jörgen, så det fanns gott om skäl att fira. Vilket också skedde. Nyköpingsborna fick även en rejäl kvällsunderhållning när vi provstartade motorer vid kaj, med uteserveringen på första parkett. Stort jubel!
Men hur gick det då med mysteriet med motorerna? Jo, efter en hel del funderande och rådslag växte en hypotes fram vad gäller bensinen. Det skulle kunna vara så att den bensin som vi körde på hade blivit för gammal, och därmed blivit mindre lättantändlig. Det skulle kunna förklara beteendet i motorerna. Således beslutades att ta bunker i Nyköping. På sjömacken. Med kortautomat… 🙂
Hyfsat ovanlig syn på sjömacken i Nyköping…
Sagt och gjort. På söndag morgon stävade vi så över hamnen till sjömacken och började dra kort. Den obemannade macken är så beskaffad att man bara får tanka för 1000kr i stöten, så det blev några kortdragningar innan det var klart… men till slut hade vi bunkrat en dryg kubikmeter bensin, och var redo för resan hem till Gålö.
Med gäster påmönstrade stävade vi ut från Nyköping och genom dess staketliknande angöring. Efter en knapp timmes gång var det så dags att se hur den nya bensinen skulle påverka motorerna. Alla tre italienska tenorer startade fint, och sen bar det av. Inga problem att komma upp i hemtama 1600 rpm, och vi sköt fart norröver. Triumf!
I rote med T56 på väg hem till Gålö
I rote med T56 gick resan hemåt som en dans, och vi passerade genom Skramsösundet för att ge gästerna en vy över Musköbasen. Väl hemma på Gålö kunde vi konstatera att det varit en mycket bra långresa, med ytterligare några lärdomar under bältet. Precis som det ska vara på ett aktivt museifartyg.
Senaste veckan har det gjorts insatser ute på Gålö vid ett flertal tillfällen. Vi har dragit klart alla ledningar i SBHM tändbrygga, så nu väntar vi bara på de nya packningar som ska på plats innan vi kan färdigställa det hela.
Även marschmotorernas tändningar har fått kärleksfull omvårdnad, och är nu redo för kommande säsong.
Det som återstår är tändsystemet till vår Anglia, som trofast genererar strömmen ombord när vi inte är kopplade till landström. Men det blir nästa gång 🙂
Det nya året börjar ta fart, och det gör även arbetena på Gålö. I helgen var det arbete båda dagarna, och vi har god fart i ansträngningarna.
Lördagen hälsades besättningen av sol och vackert väder ute på basen, där MTB ligger på planen vid Akuten.
Alla tre MTB vilar i vintersolen
I år har vi ju lyft av vår 40 mm pjäs för välbehövlig översyn, och det var en av lördagens insatser. Fram med instruktionsböckerna och på’t!
Pjäsen avlyft och i skydd för vädrets makter
Instruktionsböcker är bra att ha till hands
I övrigt lyftes CHM förgasare av, för översyn. Förgasarna på BBHM och SBHM åtgärdades redan förra säsongen. Alltid lika tillfredsställande med förebyggande underhåll 🙂
CHM förgasare tvättade och redo för transport till verkstad
På söndagen var vädret inte riktigt lika strålande, men humöret hölls på topp inne i Akuten, där arbetet med renovering av SBHM tändbrygga fortsatte. Vi byter ut ledningarna till moderna silikonmantlade, vilket gett enormt bra resultat på CHM och BBHM där arbetet gjordes 2016.
Tändbryggan tömd och tvättad
Tändbryggan börjar fyllas med ledningar
Lödning av kontakt
Lödda och färdiga
Även marschmotorerna har fått sig en översyn i helgen. Tändsystemen har renoverats, och topplockens bultar har kollats och dragits.
Renovering av tändsystem till de mindre motorerna
På det stora hela en mycket lyckad och produktiv helg!