Idag var det vår tur att få upp fartyget på land inför vinterns kyla. Det var också en del saker ombord som behövde ordnas med inför torrsäsongen, fortsättning på förra helgens konservering.
Ergonomin är kanske inte 100%-ig, men humöret är på topp
Själva upptagningen är en fråga om tålamod, precision och en stor tungbärgare… rangering av totalt fyra fartyg på hamnplan framför Akuten är ingen enkel sak. Men upp kom vi 👍
En av de lite större sakerna som gjorts vad gäller underhåll på våra huvudmotorer under året är att byta ut magneterna på SBHM. Detta för att få bra ordning på tändningen, så att vi lätt ska kunna nå de hett eftertraktade 1600rpm.
Tändspolen på en magnet har inte mindre än 13680 varv koppartråd. Sedan isoleras och vakuumlackeras spolen för att allt ska vara tätt och redo för maskinrummets karga miljö 😉 Vi har fått fantastik hjälp av Olof Jonsson på Lindom Magnetservice med denna bragd! Två nya magneter har färdigställts, och arbetet tog vid att montera och ställa in.
Två nyrenoverade magneter, redo för montering
Att montera magneterna är i sig ingen större match, det är injusteringen av tändningen som tar både precision och en ordentlig dos av tålamod. Till sin hjälp har man en indikator som monteras på cylinder 1, och med vilken man kan mäta in tändläget för cylindern.
Indikator för inställning av tändning på Isotta
Genom att mäta och justera kan man sedan hitta toppläget för kolven, och på så vis få till så att tändningen sker vid exakt rätt tidpunkt i kolvens rörelse. När man väl fått första cylindern rätt inställd, så har man automatiskt övriga 17 cylindrar klara. Lite skönt att inte behöva göra detta 18 gånger per motor…
Monterade och klara
Med de nya magneterna monterade och injusterade var det så i helgen dags för säsongsavslutning tillsammans med T26. Målsättningen var att dels se att SBHM gick bra med sina nya magneter, men också att varmköra hela maskineriet ordentligt, så att konserveringen av motorerna inför vintern skulle kunna genomföras.
Vi går till Utö…
Väl framme på Utö förtöjde vi i Gruvviken och fick en mycket trevlig lunch tillsammans med besättningen på T26.
Efter denna härliga sittning i glada vänners lag var det dags att styra färden hem till Gålö. På vägen fick vi möjlighet att köra som MTB bör, fort och nära 🙂
En härlig dag på Mysingen
Styrbords Isotta mådde mycket bra, och ni kan själva höra skönsången från den italienska tenoren.
Nya magneterna sjunger fint
Väl hemma i hamn vidtog omedelbart konserveringen av motorerna. Dels sprutas oljedimma in i alla cylindrar för att ingen fukt ska komma åt. Sen tar vi loss alla pluggar och tömmer kylsystemet på vatten. Kommande veckor kommer vi se till att blåsa ur alla ledningar så att det inte står vatten någonstans i kopparrören och fryser sönder saker under vintern. Genom att göra detta kan vi klara oss utan att ha värme på ombord, vilket sparar mycket energi.
Pluggar plockade och sorterade per motor
Ett mått på hur bra en körning har gått är att se efter på minerna i maskinrummet. Det verkar som att helgens körning var rätt ok, om man ska tolka Anders och Klas.
Glada miner i maskin
Med detta har årets körningssäsong kommit till sitt slut, och nu stundar aktiva dagar på Gålö, då reparationer och fortsatt underhåll tar vid inför nästa år. Då hoppas vi kunna delta ordentligt i firandet av Marinens 500-årsjubileum!
Höstsol i ryggen
Tack till CG Wahlin för de vackra bilderna från Utö
Under året har det hänt en lite smått otrolig sak, Veteranflottiljen har fått en ny medlem, ytterligare en motortorpedbåt. Det är T28 som hittats i hyfsat skick, och som numera kallar Gålö sin hemmahamn.
Det finns mycket som behöver göras på tjugoåttan innan hon är redo att sträcka ut mot horisonten (dit det som vi vet tar tio minuter). Det första som behövdes var att göra plats på hamnplan på Gålö så att det går att rangera en fjärde MTB inför stundande vinter.
Sagt och gjort, i oktober var det dags för allmän röjning på hamnplan. Det har under åren samlats en hel massa saker som behövde hitta en ny plats, och det gjordes även en del justeringar av fasta installationer för att bereda plats. Men vädret stod manskapet bi, och rensat blev det.
EDIP eller uttytt En Dag I Paradiset, är Veteranflottiljens stora dag på Gålöbasen. Det är dagen då alla medlemmar och även övrig militärintresserad allmänhet är välkommen till Gålöbasen, som dagen till ära öppnar grindarna.
Dagen bjuder på möjligheter för besökarna att åka med fartygen på kortare turer ut på Mysingen och tillbaka till basen. Iland finns det utställningar och mat av olika slag. En årlig höjdpunkt, och ännu mer i år efter det att restriktionerna 2020 gjorde att förra upplagan fick ställas in.
För T46 blev det en mycket lyckad dag, med många körningar av intresserade människor. Tyvärr blev vi tvungna att ta emot lite extra passagerare mot slutet av dagen, då systerfartyget T26 fick problem och fick sluta dagen i förtid. Livet med museifartyg är sällan förutsägbart.
Men även vi fick erfara lite småproblem under näst sista körningen. Plötsligt kom ett hårt knackande ljud från CM och SBHM. Ljudet upphörde när man drog ner gasen. Så vår chief Jörgen misstänkte att vi fått diesel i en eller flera tankar. Misstanken bekräftades ytterligare av att vi hade svart avgasrök.
Vi gick snabbt ned på marschmotorer och körde hem på dom. Sista körningen kopplade vi in alla motorer på en icke misstänkt tank. Alla motorer gick då mjukt och bra. Efter avslutad körning tog vi bränsleprover och det konstaterades då diesel (!) i flera tankar. Som tur är verkar vi alltså ha klarat oss från motorskador tack vare att vi drog ned snabbt. Veckan efter EDIP åtgärdades problemet genom urpumpning av de misstänkta tankarna, och vår bensinleverantör såg till att vi fick ersättningsbränsle.
Summerat var det en mycket lyckad EDIP, och vi ser fram emot nästa år igen. Leendena från maskinrummet talar sitt tydliga språk…
I slutet av augusti var det återigen dags för den årliga högtiden för alla örlogsintresserade, nämligen Örlogsdagarna som äger rum inne i centrala Stockholm. Vid Vasahamnen samlas fartyg från många eror i svenska flottan och marinens historia, och allmänheten tas emot med öppna famnar. I år något begränsat med de pandemi-restriktioner som fortfarande gällde, men öppet skepp erbjöds likväl.
T46 startade som vanligt från Gålö, och gick upp i gamla leder tillsammans med T26. Det blev trevlig rotekörning up genom skärgården innan den något långtråkiga färden i sakta mak genom Baggenstäket och Skurusundet tog vid. När vi kom ut ur sundet och sträckte in mot huvudstadens siluetter kunde vi äntligen få köra både snabbt och nära, i tät formation som MTB var menade!
Väl framme i Vasahamnen förtöjdes fartygen, redo för besöken kommande dagarna. Fredagskvällen ägnades åt samkväm med övriga besättningar, bland annat intogs en bejublad middag ombord på R142 Ystad.
Lördagen bjöd på lite regnigt väder, men det hindrade inte allmänheten från att stilla sin nyfikenhet och förkovran i militärhistoria. Vissa av fartygen körde turer med besökare, men MTB låg kvar vid kaj helt enligt plan. Det var fler besökare i år än tidigare år, så mediaexponeringen har definitivt gett resultat.
På eftermiddagen passade vi även på att gratulera, om än lite försenat, Hans-Lennart Ohlsson med anledning av dennes 60-årsdag. Han fick ta emot en T46-tavla som överräcktes av vår ordförande Jan Lindgren.
Söndagen gav uppehållsväder, och efter en liten tur längs stadens kajer där bland annat Götheborg kunde skådas så bar det av hemåt igen. Även denna gång genom Skurusundet och Baggenstäket.
Götheborg
Efter Baggensfjärden och Fällströms fartbegränsningar blev det så ÄNTLIGEN dags för lite körning på nära håll tillsammans med T26. Stora leenden ombord på båda fartygen 😀
Efter denna underbara färd genom södertörnsskärgården var det dags att förtöja hemma på Gålö. En mycket lyckad helg med besättning och fartyg!