Guld som glimmar…

Vissa delar av vården av ett fartyg handlar om de små detaljerna, till skillnad från 57-litersmotorerna under däck som är betydligt mer påtagliga till sin natur.

En av dessa detaljer är vapenskölden som sitter framför bryggan. Den placeringen innebär att den utsätts för en hel del väder och vind, och behöver vård med jämna mellanrum. I år var det dags igen.

Bilderna nedan visar hur lagren byggs upp ett efter ett, avslutningsvis med klarlack för att skydda.

En lång vår…

Jag får börja i rätt ände och göra avbön… hemsidan har inte fått den omsorg och kärlek den förtjänar, och det är bara att grabba skämskudden och be om ursäkt för detta.

Som tur är, så har övrig besättning varit desto flitigare ute på Gålö, och T46 är i princip redo för sjösättning. Vintern och våren har sett en hel massa saker falla på plats, från tändning till den utbytta Forden…

IMG-20180109-WA0000

…till nya offeranoder på axlar och avgasrör…

Flitens lampa har lyst under de månader som gått, och förutom det som syns på bilderna ovan så har vi lyckats byta bensinslangar på huvudmotorerna,  renoverat kylare, fått ordning på evakueringsfläkten i tankrummet, renoverat (ej monterade) marschmotorer, slipat propellrar, renoverat sudband, fyllt på kylsystem (och reparerat det som läcker) och börjar nu som sagt närma oss ett läge där vi kan börja fundera på sjösättning… 🙂

Lyft av liten Ford

I helgen var det idogt arbete ute på Gålö, det var nämligen dags att lyfta i den ”nya” Fordmotorn som ska ersätta den SBMM som gav oss problem på EDIP i september. Att få ur den gamla motorn utan att lyfta på motorkappen var lite trixigt, men det gick…så nog skulle det gå att få ner den nya samma väg.

Redo att komma ombord

Med en del ingenjörsskap och glada (och möjligen enstaka mindre glada) tillrop kom den nya motorn ner genom luckan till maskinrummet.

Ner genom luckan!

Väl nere i maskin var det så dags att få motorn på plats in i motorbädden. Inte helt trivialt, eftersom vi inte har någon travers i maskinrumstaket…

Redan de gamla egyptierna använde sig av träramper…

Till slut var den på plats! Ytterligare en triumf för slitvargarna på T46 🙂

Tada!

En dag i paradiset med flera oväntade vändningar…

I lördags var det så dags för den årliga högtidsdagen för Veteranflottiljen, då Gålöbasen är öppen för alla medlemmar och det vankas körningar med alla fartygen.

Vi var på plats tidigt på morgonen för att starta upp i god tid. Regnet som föll på natten hade precis dragit bort, och blå himmel kunde anas mellan molnstråken.

I och med de problem vi haft med bensinen och motorerna som ”skjutit” vid höga varv, så passade vi på att göra en snabb rengöring av bränslefiltren till BBHM och CHM. De plockades ur motorerna, varefter de plockades isär och blåstes rena med tryckluft. Snabbt litet fältunderhåll innan första turen.

Med alla delar på plats var det så dags att kasta loss. Första turen på EDIP brukar gå från ordinarie kajplats och sedan ut på fjärdarna. Resterande turer går från kajerna i södra hamnbassängen, där det är enklare att manövrera till/från kaj, samt att det finns fler kajer att tillgå.

När vi kommit ut från norra hamnbassängen och skulle dra igång Isottorna, fick vi dagens första problem. Utjämningsröret på BBHM höll inte tätt, och det kom mycket avgaser i maskinrummet. Definitivt inte hållbart för att kunna köra huvudmaskineriet. Så det var bara till att (under gång med marschmotorerna) försöka kapa det krånglande avgasröret och ta bort den del som läckte.

När den felande delen var avlägsnad, satte vi ihop det hela igen, lindade med fiberväv och spände åt alla förband. Redo för nästa körning!

Vi kom iväg, och fick ett antal bra körningar innan lunch. Dagen artade sig mycket väl. Vi hade bland annat med tre herrar som alla hade gjort sin militärtjänst på T46 i slutet av 1950-talet. Där var det leenden som gick från öra till öra 🙂

Detta bildspel kräver JavaScript.

Sen var det tyvärr dags igen, och denna gång med besked… Under manövrering ut från kaj på det som blev sista turen för dagen, så började styrbords marschmotor att tappa varv. Efter ett tag upptäckte vi att det kom kraftig vit rök ur svänghjulskåpan samt ur vevhusventen. Detta gjorde att vi var tvungna att stänga av motorn omedelbart, med följd att fartyget fick reducerad manöverförmåga. Diagnosen är att ramlagret i svänghjulsänden av motorn har skurit, vilket innebär att motorn behöver bytas ut.

Som tur är har vi en motor i reserv som vi kan använda, men det krävs en del arbete för att den ska vara redo att tas ombord. Plus det faktum att vi behöver lyfta av maskinrumskappen för att kunna lyfta ur den gamla och i den nya. Så en hel del nya punkter på arbetslistan för maskin, med andra ord… 😐

Men det var tyvärr inte klart riktigt än… under arbetet med att analysera vad som hänt med SBMM så kunde vi även konstatera att mellanaxeln på styrbods drivlina hade fått ett större problem. Aktra bågtanddrevet är i princip sprucket i två delar.

Även detta behöver åtgärdas. Men det krävs inte att dra ut hela propelleraxeln, konstruktionen är sådan att det räcker med att ta loss mellanaxeln och ta hand om denna. Exakt vad som behöver göras vet vi när vi får loss den och kan analysera i detalj.

Men dagen hade ytterligare en överraskning kvar. Denna gång var det dock en synnerligen trevlig sådan. Efter dagens körningar samlades Flottiljens medlemmar, och bevittnade vigsel på T121 Spicas fördäck 🙂 Det var T46 egen Björn Flöisborn som sa ja till sin Teera, i bästa möjliga inramning. Stort grattis till brudparet!